• Tord Carnlöf

Sharing economy - the game changer ?

Uppdaterad: 11 apr 2019


Sharing economy

Delningsekonomin med nya dimensioner

Trenden är att det är mindre viktigt att äga något – det är istället viktigare att ha (äga) tillgång till något. Synsätt gäller framförallt yngre generationer. (Millennials – personer födda mellan 1981-1991) tillhör i detta avseende den yngre generationen.


I princip ingår allt som kan delas i begreppet delningsekonomin. Men skälen att dela är olika – dels kan man dela för att det är ”sunt”. Andra delar p.g.a kommersiella eller kombinerade syften. Man är då egentligen ute efter att sälja/hyra ut en tjänst eller produkt som man redan äger eller som någon annan äger.


En utgångspunkt är att delningsekonomin, så som den kommit att utvecklas, inte varit möjlig utan digitaliseringens framfart. Delningen eller hyran sker över nätet ofta på sajter där man specialiserat sig på något område t.ex. boenden.


Det finns många fördelar och nackdelar med delningsekonomin beroende på vem man är och vilken roll man har i flödet. T.ex. menar AirBnb att boende som de förmedlar har väsentligt lägre miljöpåverkan än hotellen. Detta är viktigt för en stor kundgrupp som ”millennials”, men även yngre grupper eller segment har köpt in sig på tanken att ”dela” med någon annan för att nå "hållbara" fördelar.


En annan intressant faktor är ”Real travel today” vilket innebär att man hinner uppleva mer av platsen genom att man har möjlighet att träffa den person eller personer man hyr av. Även om du är på en konferens eller kanske just då är det en fördel att bo enligt principerna "Real travel today"


Andra anledningar som AirBnb menar är viktiga inslag är att man upptäcker mer av kultur och får ofta mer upplevelser än själva anledningen till att du reser, genom att man träffar annorlunda och kanske fler människor än som man annars inte hade gjort.


Plattformar för delningsekonomin.

Intressant är att koncepten inom delningsekonomin vad gäller att strukturera information och hjälpa till med kontakter börjar forma sig allt mer. T.ex. börjar mer och mer plattformar bli tillgängliga. De kan vara specialiserade på olika saker som utifrån gästens intressen. Dessa s.k. "Holistic plåtforms" kan komma att bli en ”breakthrough”. Boka flyg och värd (där du bor) utifrån dina intressen. Meningen är att man även kan dela intressen och på så sätt få ut ännu mer av resan.


Hur ser internationella myndigheter på delningsekonomin? 

Utifrån ett offentligt perspektiv och då framförallt skattemässigt, ser man på regleringar och skattefrågor på olika sätt.  Utgångspunkten är att man måste utgå ifrån vad som är privat aktivitet och professionell aktivitet. Den stora frågan är i nuläget var man drar den gränsen och hur det ska hanteras i olika länder. Man söker ett enhetligt synsätt men det är fortfarande olika synsätt inom t.ex. EU.


Flera orsaker ligger till grund för försvårandet av synsätt. Bland annat har t.ex. städer som Amsterdam och Paris turistskatt. Det späder på svårigheten i hanteringen av vad som ska ses som kommersiell verksamhet och vad ska anses som privat uthyrning och vad som ska hanteras inom ramen för delningsekonomin. Att dela något är normalt inte belagt med skatt men så fort det blir i ett kommersiellt syfte antas det vara skattepliktigt.


En annan fråga är vem som har informationsplikten gentemot såväl gästen som myndigheter vad gäller såväl ansvar i olika frågor men även rapportering och graden av uthyrning etc. ”Platform responsibility” diskuteras flitigt. Storbritannien har gjort en större undersökning och har tagit en position hur man kan reglera delningsekonomin för boende (sett ur värdens perspektiv) En uthyrning av egen bostad upp till 90 dagar ses fortfarande som ett sätt att dela bostad. Över 90 dagar ses som kommersiell verksamhet.


I Amsterdam är s.k. homesharing upp till 60 dagar möjligt. I Frankrike är man tills vidare inne på en mer liberal hållning. Man ser det som en möjlighet att människor hyr ut sina övernattingslägenheter i större städer som t.ex Paris eftersom de annars står tomma.


Delningsekonomin - en del av social innovation

Fenomenet delningsekonomi kopplar starkt till social innovation – innovation fät nya sätt att skapa värden och behvöer inte vara teknik. New business models (nya affärsmodeller ) tar över och driver utvecklingen vidare. Service logic – att hjälpa någon att nå sina mål inbegrips också inom delnings-ekonomins filosofi. 


Förstår vi vad värde egentligen är?

A chair is not a chair its solving a need of sitting down. Value in use “En borr används i snitt 12 min under hela sin livstid”  Det kan inte ses som direkt värdeskapande att produkter som man köper används så lite. Det är en stor portion ”icke värde” eller s.k. waste i dagens affärsmodeller. Sannolikt kommer vi att få se helt nya värderingssynsätt i framtiden då value for many tar position mot value for money.


Vi kommerer sannolikt mer att tänka i termer av create value. Men för att delta i den internatinionella utveklingen av delingsekonomins framåtskridande behöver ett förnyat sätt att se på reglering. Vi behöver utgå från public values - dont stop innovation, easy to understand, easy to implement, etc Mer flexibilitet, kommer att krävas i affärsmodeller och regleringar. Det kommer inte att hjälpa oss om vi går från ett fast läge till ett annat fast läge. Men var i värdekedjan eller värdekedjorna skapas värdet på sikt? Eller snarare i vilka värdekedjor? Förstår vi hur de kommer att se ut i framtiden? Kommer det att utvecklas så snabbt att lagstiftaren inte hinner med? Sannolikt.


Utmaningar framåt kommer att vara att man måste första vem man vill vara och hur man på bästa sätt kan skapa värden. Att äga datan om kunder kommer att vara den främsta framgångsfaktorn. Då kan man skapa värden och täna pengar.

Allt som kan digitaliseras kommer att göra bli digitaliserat och användas.

Det är ett gap mellan dagens affärsmodeller och de nya – pengarna är någonstans däremellan.


Hotellen kommer sannolikt att ses som en service, inte antal rum i en viss byggnad.

T.ex. har hotellet kompetens som kan användas på andra ställer. Om någon vill hyra ut sin lägenhet kan hotellet förse uthyraren med service att städa, dela ut nycklar/ reception etc.

Då blir frågan – vad är min produkt/service egentligen? Hur kan jag sälja den som en helhet eller delar av den?


Nya system har redan växt fram runt AirBnb – nyckelservice, tvätteri, dekorations-företag etc.

Det behövs en radikal förändring även för existerande företag inte bara nya sharing företag som växer fram. Vad har gjorts och vad är lärdomarna av det?  Från andra länder? London, Amsterdam. Näringen borde göra en pilot någonstans! Regering, regioner, TVV måste då också ge support till de som gör en pilot.


Lär av Afrika!

Afrika är intressant, då de är nya i mycket. Kanske är det lättare att få fram bra modeller där det inte finns så gamla system inpräntade och spm låser befintliga system.

Vi behöver gå från vårt vanliga sätt att ”analysera, göra en plan, implementera”. Vi behöver vara mer flexibla och testa under tiden för att komma fram till ngt. Det kan vara lokala lösningar som växer fram.


Sverige behvöer skapa något nytt och våga utmana befintliga strukturer och system. Gör det  ”live”/fexibelt/, sänd Think Tanks live on facebook, (hur gör vi 2030?!)


Om vi byter ut ”tänket” kring trditionella värdekejor och tänker värde-nätverk istället. Vad händer då? Vi borde testa!

0 visningar
Om oss

Tord Carnlöf, till vardags vd/partner på SveDest. Här som konsult med rollen som projektledare för Visit the Future.

 

Anna Hag, arbetar normalt som strateg på Visita. Har idag rollen som projektledare på Svensk Turism och fungerar som koordinator i Visit the Future.